Vamos Guate!!
Hola bloggen! No time no see! Sorry för det..Ska försöka mig på ett hejdundrande inlägg som kompensation ;)
Senast vi pratades vid satt jag och mitt resesällskap (som sen dess har hunnits byta ut x antal gånger) och väntade på bussen till Semuc Champey.. Och man vilket ställe det var! Sjukt vackert ställe. Definitivt värt mödan att ta sig de 100-tals milen upp för att få se "the end of paradise", som Semuc Champey betyder på mayan, ovanifrån. Nu var det självklart inte 100-tals mils vandring, snarare några hundra meter, men det kändes då absolut som det. Förmodligen kombinationen jävligt brant backe och 0 träningstimmar den föregående månaden
.

Semuc Champey.


Skapade lite contacs with the locals.
När vi väl var på väg till Semuc Champey passade vi även på att stanna till vid "Lanquin Caves" för lite adrenalinboost. Lanquin Caves är ett stort bäcksvart grottsystem som ännu idag inte har blivit helt utforskat. Med varsitt stearinljus och med sällskap av tusentals fladdermöss gav vi oss in i grottorna. Jag har gjort mycket adrenalinfyllt tidigare men det här går helt klart in på topplistan. Grottsystemet är konstant vattenfyllt och de föregående dagarnas regnande hade höjt vattennivån en del vilket gjorde det hela mer utmanande och roligare. Eller riskfyllt beroende på hur man ser det.. Inuti grottan kunde vi förutom att åka rutschkanor formade av naturen och klättra uppför vattenfall skåda spektakulära limestone-formationer (svensk översättning någon?). En av dessa ser ut som ett altare, vilket kan vara en anledning till varför Maya-folket använder det till ritualer och ceremonier. Grottorna är heliga för Maya-folk från hela Guatemala. De kallar grottorna "heart of heaven" och tror att det längst inne i grottorna (vilket fortfarande är outforskat) finns "the secret of centuries". Tyvärr vågade jag inte ta med kameran in så några bilder från grottorna har jag inte..
Efter äventyren i Semuc Champey och Lanquin tog vi oss via en åtta timmars skakig bussfärd till Antigua (där jag faktiskt bor nu, men mer om det längre ner), en stad någon timmes bilkörning från Guatemala City. All markbunden transport tar för övrigt lång tid här i Guatemala, mestadels beroende på att vägarna är krokiga och landskapen är bergiga med stora höjdskillnader. Antigua är Guatemalas f.d. huvudstad med cirka 40,000 invånare. Staden är omgiven av vulkaner och byggnaderna skriker "urgammal stad i Spanien". Typ. Gatorna är inte gjorda utav asfalt utan av stenar och här och var ser man läckra kyrkoruiner vilket är ett arv sen den spanska kolonialtiden. Inga byggnader förutom t.ex. stadshuset är tillåten att ha mer än två-tre våningar då man inte vill se massa skyskrapor förstöra den pittoreska feelingen staden idag har. Antigua är ett av de populärare turistmålen i Guatemala. Många äldre utländska pensionärer väljer att bosätta sig här och bland backpackers väljer många att komma hit för att plugga spanska vid en av de välryktade skolorna som finns här. Staden finns idag med på Unescos världsarvs-lista och har blivit utsedd till en av världens topp tio mest romantiska städerna i världen. Anledningar som gör att man förstår varför många slår sig till ro här.


En av vulkanerna i närheten av Antigua heter Pacaya. Den är aktiv. Den har bestigits. Enda till kraterns kant. Det var förbjudet. Det var väldigt coolt. Även här var promenaden upp rätt så påfrestande men vafan, det som inte dödar det härdar eller hur?



Nästan där..

Där.. kallt nå jävulskt.

Denna skylt brydde sig inte guiden om..
Efter Antigua drog vi vidare till en inlandsjö några timmar väster om Antigua. Lago de Atitlan. Häftigt det också. Vi spenderade två nätter där. Drack bira och paddlade kajak och utforskade de olika byarna som ligger vid sjön. Guatemala är verkligen ett land med väldigt mycket att se och göra. En stark rekommendation till de som vill ha ett annorlunda resmål.



Som jag sa tidigare så bor jag nu i Antigua. Jag jobbar på La Terraza, ett hostel som i år blev utsett till Guatemalas bästa hostel av Hostelworld. Mina arbetsuppgifter: stå i baren och sitta i receptionen. Boende, mat och en liten slant får jag för besväret. Ett bra sätt att spara pengar och ett väldigt bra sätt att träffa nya människor :) Vid sidan av jobbet pluggar jag även spanska. Fyra timmar varje morgon. Jag har nu pluggat en vecka så förhoppningvis kommer jag kunna ha en fullfjädrad konversation med en Guatemalteco om några veckor. Dagarna är rätt fullspäckade men det är roligt.
Det var allt för denna gången bloggen. VI hörs snart igen. Tills dess - kärlek!
Johan
P.S. Stötte på en tjej från Umeå för någon vecka sen. Vi hade gemensamma vänner. Världen är liten. Sen stötte jag på en snubbe som är kusin till en före detta kollega. Världen blev ännu mindre. D.S.
Dykning, segling & varma källor.
Tja bloggen!
Har nu anlänt till Rio Dulce, Guatemala efter att ha varit ute och seglat i 8 dagar och 8 nätter. Det skulle egentligen ha tagit 7 dagar, men med tanke på vilken oduglig besättning kaptenen hade anlitat (läs mig, Robin, två australiensare, en engelsman och två tjeckiskor) var det ju tidigt fattat att det skulle ta lite längre än planerat.
Mer om seglingen längre ner, vi hann ju faktiskt med att göra tre dyk i en storslagen miljö innan vi hoppade på båten.
Jag har hört tidigare att dykningen i Belize ska vara fantastisk, inte minst i "The Blue Hole" som är ett flera hundra meter djupt hål mitt i havet. I efterhand kan man bara instämma. Vi såg allt möjligt roligt, alltifrån stingrockor till sköldpaddor till muränor. Höjdpunkten var dock hajarna. Vid ett tillfälle började guiden peka på mig och jag blev ett stort frågetecken. Efter en stund insåg jag att han menade att jag skulle kolla bak vilket jag gjorde - och såg en stor jävla haj några centimeter från mina fötter simmandes mot mig just innan den vek av. DET var riktigt coolt. Även om pulsen rusade upp några hundra slag i minuten...
Dagen efter dykningen var det då dags att sätta seglen på Hipsway Vancouver med kapten Guy vid rodret. Och den kaptenen.. Man skulle kunna skriva en hel bok om han - hans liv, hans historier och hans ordförråd. P.g.a. att jag inte orkar skriva en bok får han nöja sig med ett stycke här. 57 år, skild och far till ett barn. När han skilde sig bestämde han sig för att uppfylla sin dröm. Sagt och gjort så köpte han en katamaran och gav sig ut på de sju haven. Man säger ju att ett gott skratt förlänger livet och med tanke på hur mycket jag skrattade åt han måste jag ha förlängt mitt liv med åtminstone ett decennium. Han använde ordet "fucking" cirka tre gånger i varje mening och jag vet inte hur många gångar vi har blivit kallade "idiots" eller "doeheads". När vi skulle sätta segel eller lossa ankaret kunde en mening låta i stil med: "No dont fucking pull the ancher yet you fucking idiot. Do it when I fucking tell you to do it. Jesus motherfucking christ". Det låter hårt men han allt han sa gjorde han med glimten i ögat. Vi skrattade allihopa åt det. Hans historier kunde vara alltifrån hur han levde rövare i sina tonår till när han utförde otillbörliga aktiviteter med Jon Bon Jovi.

Den manliga delen av besättningen.
Förutom att ha skrattat åt Guy har vi även hunnit med annat roligt. Bland annat fångade vi en fet Barracuda som vi festade lös på senare på kvällen. Vi snorklade och hittade ett gäng humrar och krabbor som vi också festade lös på. Vi har även sett fantastiska vyer, där höjdpunkten var när vi kom in till Guatemala och seglade upp för en flod från Livingston till Rio Dulce. I klassisk Jurassic Park-miljö saknades det bara något vrål inifrån djungeln.




När man lär känna folk som känner till ställena man är på, kan man ibland få se saker som inte finns i alla guideböcker. Det hände oss här i Rio Dulce. Guy tog oss till en källa med vatten som värms upp av vulkanvärme. Fantastiskt skönt.

Nu väntar vi på bussen för att ta os till Semuc Champey, för att sedan ta oss till Antigua. Robin tar sitt pick och pack och åker till Honduras vilket gör att jag blir ensam svensk med tjeckiskorna och australiensarna.
Hejdå!